Envetenhet och nån slags grå pepp

Så, NaNo. Hur går det?

Ganska pissigt faktiskt. Fast det går ju, det ska jag säga. Jag skriver, skriver varje dag. Det börjar närma sig den punkten då jag verkligen måste bestämma en del saker (som till exempel vad fan den här textmassan HANDLAR OM) och det känns lite som att jag drar mig för det och försöker dra ut på det innan jag måste och....

Det går inte så bra. Jag skriver varje dag och har hittills inte varit under 1700 ord en enda dag så jag ligger lite i framkant. Det är bra. Men jag misstänker att jag håller på att skriva in mig i ett stort jäkla hörn och det är inte bra.

Det där är lite intressant, tidigare år har jag mer fokuserat på hur många ord jag måste nå fram till för att vara ikapp. 1667 ord dag ett, 3334 ord dag två. I år fokuserar jag mer på att faktiskt skriva dagskvoten varje dag, oavsett om jag ligger före eller efter så ska jag upp 1700 ord eller därikring.  Ett litet steg i rätt riktning.

Mur Lafferty podcastar varje dag och jag lyssnar. Men faktiskt är det en annan författare som seglat upp till min nya stora idol den senaste veckan. Chuck Wendig. Har är fantastisk. Han är rolig, han är skoningslös, han har massor av handfast tips för den som verkligen menar allvar med sitt skrivande. När jag blir stor vill jag bli som Chuck Wendig.

Eller, det vill jag ju inte, men ni fattar. Vägen framåt är att låta sig inspireras av Chuck, därom är jag övertygad. 

Men jag är trött. Och jobbet kommer liksom i vägen hela tiden. Och jag ser på hur mycket månad det är kvar och vet inte om jag kommer orka ända till den trettionde.

P.S. Patrick Rothfuss är rätt awesome. Hans peptalk innhåller regler. Borde kanske skrivas ut och sättas upp på väggen.

1. Yay, Verily. You Must Sit Down and Write.

1a. Thou shalt not go see a movie instead. Or watch reality TV. Thou shalt write. No. Stop. You don’t need to clean out the fridge right now. Neither dost thou need to sort the recycling. I’m not even kidding. Go and write.

1b. Thou shalt not just think about writing. Seriously. That is not writing. The worst unpublished novel of all-time is better than the brilliant idea you have in your head. Why? Because the worst novel ever is written down. That means it’s a book, while your idea is just an idle fancy. My dog used to dream about chasing rabbits; she didn’t write a novel about chasing rabbits. There is a difference.

1c. Thou shalt not read, either. I know it’s book-related, but it’s not actually writing. Yes, even if it’s a book about how to write. Yes, even if you’re doing research. You can research later. Sit. Down. Write.