En sak i taget

Är det jag som är lite dum, eller är det helt normalt att behöva helt tyst omkring sig för att kunna fokusera? Är det jag som är lite trög och inte kan göra flera saker samtidigt? Är det jag som är en smula korkad?

Hur är det med er? Jag kan inte blogga och föra en konversation om något annat samtidigt. Jag kan inte titta på TV och läsa en bok samtidigt. Jag kan inte messa och prata samtidigt. Inte utan att det ena blir lidande, inte utan att det ena går på autopilot och kan bli hur knasigt som helst.

Jag kan lyssna på ljudbok och ta mig fram i lokaltrafiken utan problem. Jag kan handarbeta och jobba samtidigt, jag behöver till och med ha något som distraherar i öronen när jag ställer mig på löpbandet för att inte krevera av tråk. En sak för kroppen och något annat för huvudet.

Det kom upp idag, när jag kände mig tvungen att säga till min själs älskade att knipa igen om det han berättade medan jag författade ett två meningar långt meddelande på mobilen. Det gick inte. Båda sakerna gick inte att processa samtidigt.

Försöker komma på om jag alltid varit sån eller om det är något som blivit värre med åren. Ingen aning. Minns inte. Är det något som hänger ihop med att vara introvert? För nånstans... Nej, jag tycker inte att jag är dum, men jag börjar ju undra. Om det bara är jag. Om det är samma mekanism som gör mig mer bekväm i mindre sammanhang än i stora folksamlingar skulle det... kännas bättre. Som att det inte var lika mycket mitt fel? Att jag inte egentligen är fullt så trög som jag känner mig?