Fjärde

Å gudars, så trött. Två kvällsrepetitioner på raken har närapå tagit knäcken på mig. 

En bra sak nu är att från och med igårkväll är vi på plats på Lidingö Stadshus. Äntligen! Det är en sak att repa scener, en helt annan att repa scener på rätt, tja, scen. Få känna på tiljorna, prova på entréer och sortier på riktigt, få känna in scenens proportioner. Jag tänker att det är speciellt viktigt i våra dansnummer, även om jag just inte har så mycket erfarenhet av dans sen innan. Förhoppningsvis kommer risken att jag smäller till någon av mina meddansare i huvudet att minska nu...

Jag oroar mig för skor. Igen. Så mycket av hållningen och känslan i kroppen kommer med rätt skor på fötterna, en kan nästan säga att karaktären, rollen, sitter i skorna. Dessutom blir det olika beroende på underlaget, klackarna känns annorlunda på ett betonggolv jämfört med på ett trägolv. Inte för att vi har repat på betong, men ni fattar. Och de skor jag har nu... Well, av de tre par jag har just nu funkar bara ett på riktigt. Om det bara handlade om att stå och gå hade jag nog kunnat få det att ordna sig, och ett av de andra två paren kan jag nog använda i ett par sådana scener med lite övning, men jag behöver ett par som jag kan dansa i. Det blir att tackla källarförrådet i helgen och se om jag har något kvar som kan fungera. Fasen också att jag varit så duktig och slängt en massa gammalt.

Men hur som helst. Jag är inte helt nöjd med att det dröjt så länge innan vi fått komma på plats. Jag förstår absolut varför, det skulle ha blivit ohållbart att hyra scenen mer än såhär, inga konstigheter alls, men det slår mig att jag inte är van vid det. Kommer på mig själv med att sakna STA och den egna hemmascenen på Sagateatern. 

Men men, vi får det att funka. Och de som varit med i gruppen i flera år verkar tycka att det är som att komma hem, så jag är väl bara lite extra känslig. Kan vara sömnbristen som gör mig gnällig, för fy tusan vad trött jag är. Helgen kan nästan inte komma kvickt nog.