Inte så bright

En högst medelmåttig dag, detta. Ofokuserad på jobbet, halvdåligt träningspass och det känns som att jag skulle behöva ett dygn som är minst dubbelt så långt för att hinna med.

Känner att ett par veckor i isolering skulle sitta fint. Antagligen räcker det med några timmar ensamtid till helgen för att det ska gå över, men jäsiken vad gnällig jag känner mig.

Försöker intala mig att alla andra har exakt lika många timmar per dygn, att de inte får alla de där sakerna jag vill göra gjort heller. Att jag måste prioritera, och det duger inte att prioritera ALLT. Men det känns ju som att vad jag än tar mig för så är det fel sak, att vad jag än råkar ha för händer så är allt det jag då valt bort det jag egentligen borde göra.

Och det är ju stenkorkat. Jag borde veta bättre vid min aktningsvärda ålder, men det gör jag inte.

Well, jag har köpt knappar och blockat ett halvhemligt stickprojekt ikväll. Fnular på virkade figurer på syster ysters önskemål och har även skaffat material till det. Har hittat en garnbutik som i princip ligger på vägen hem från jobbet, vilket ju både är åsm och halvt livsfarligt.

Och så köpte jag den förbaskade pennan iallafall. Så det så.