Vad hon pysslade med i januari

Jag fick för mig att det kunde vara kul att göra något slags check-in, lite delavstämning eller så, varje månad. Jag har sett andra göra det förr och det verkade fränt, så. Tja. Äsch. Jag vet inte hur det kommer funka, men just nu har jag lust till det, så vi testar.


Jag har läst böcker i januari. Fem titlar, så årsmålet på en-bok-i-veckan ligger ju fint till.

The Doomsday book av Connie Willis

Tidsresande historiker från Oxford (i framtiden!) åker till Medeltiden och allt går åt skogen. Ugh, till slut kom jag igenom den. Jag vet inte, den är ju bra, men så evigt lång. Långsam uppbyggnad, massor av dinglande ledtrådar som inte intresserade så mycket att de gav läsfart, och när ploten väl kulminerade hade jag både redan räknat ut vad som skulle hända och hunnit bli ointresserad. Välskriven såklart, men jag vet inte, jag är inte lika förälskad i Willis som så många andra är.

The Night Circus av Erin Morgenstern

En märklig cirkus som dyker upp utan förvarning, den är bara öppen på natten, och bakom kulisserna pågår en mystisk kamp mellan två magiker. Jag tvingade min bokklubb att läsa den här, bara för att jag så gärna ville att fler skulle få uppleva den magiska, drömska känslan. Jag tyckte jättemycket om den i omläsning, men mina medklubbare var inte fullt lika förtjusta. Nåja. Alla borde läsa den här, och Erin Morgenstern borde skriva fler böcker.

This Time Around av Tawna Fenske

Typisk modern romance, typisk lite småkulig/pinsam humor, typiskt Fenske. Jag vet inte varför jag envisas med att läsa precis alla hennes böcker, så fantastiskt bra är de inte. Här hanterade hon det faktum att den manliga hjälten har en typ elva-årig dotter riktigt snyggt, men i övrigt gäsp.

The Sudden Appearance of Hope av Claire North

Huvudpersonen glöms bort av alla, först sin familj och sina vänner och efter det alla andra så snart de inte har henne framför näsan. Kan inte få ett jobb, kan inte leva ett normalt liv, kan inte ha några nära vänner. Vad gör man då? Idén är störtcool och jag tycker att North hanterar den väl. Men det är första halvan av boken. Andra halvan tappar den fart, viker in på ett lite annat spår, och slutet är långt och ointressant och fizzlar bara ut i nästan ingenting. Trist, för den hade stor potential.

Introvert: den tysta revolutionen av Linus Jonkman

Vad särskiljer introverta från extroverta, hur fungerar de och varför är det rätt smutt att vara introvert. Jag hade rätt höga förväntningar, och de infriades förutsägbart nog inte. Det är inget fel på boken, det var bara inte den bok jag hade trott. Den gör precis det den säger att den ska på omslaget, och har man ingen koll alls på introverta drag så kommer man lära sig massor och kanske få en hel del aha-upplevelser. Det gjorde dock inte jag.


Träningen har gått sådär. Jag har tagit mig till gymmet och löpbandet vid sex tillfällen under januari, och det är ju faktiskt sex gånger och inte noll. Men ja. Det är så evinnerligen tråkigt att springa på löpband att det inte blivit mer än 2,5 - 3 kilometer per tillfälle. Jag hade absolut orkat längre, så det är inte det, men trååååkigt! Jag siktar nog på att bara inte vara helt otränad när jag kan flytta springeriet utomhus igen framme i vår. Att springa ute i slask och på is i mörkret, och trigga min ansträngningsastma av kylan, det är inte min kopp te.


Stickningen går fint. Jag har gjort klart en sjal av de utlovade elva och är halvvägs igenom sjal nummer två. Okej, den första är inte blockad än men jag tycker att den kan få räknas. Och okej, igår stickade jag en hel rad komplicerad spetsstickning med pärlor och grejer, och först när den var nästan klar insåg jag att jag gjort fel i början så hela raden var fel. Bleh!

What's more så har jag gått igenom min garn-stash och sorterat ut vad jag kan använda och vad som bara inte är intressant just nu. En del har jag till och med slängt. Jag har en plan för nästkommande sjalar, så behöver inte panikköpa något när det är dags för nästa. Jag vet vad jag ska använda. Jag känner mig svårt duktig.


I övrigt har jag lyssnat på tjugosex podcastavsnitt av olika slag, till exempel har jag börjat från början av The Metamor City Podcast som har fått ligga till sig lite det senaste halvåret eller så. Jag har sett fyrtiosju avsnitt TV, bland annat The White Rabbit Project som väl får ses som ett slags Mythbusters spinoff som bara blev tio avsnitt, och första säsongen Dirk Gently's Holistic Detective Agency som var väldigt mycket bättre än vad jag hade fått för mig att den skulle vara. Låga förväntningar ftw.