Juni recap

Halva året har gått, vi är mitt i sömnigaste sommaren och livet är liksom... ganska gött. I juni har jag varit ovanligt social, och till min förvåning har det inte tröttat mig som det brukar. Årets Swecon, Fantastika, gick av stapeln i mitten av månaden i Dieselverkstan i Sickla, och jag kände nog att mitt con-bevistande levlat upp ytterligare. Jag tycker fortfarande om att gå på programpunkter, många gamla rävar går bara på sina egna punkter och hänger övrig tid med vänner och dricker och har det bra men jag är inte där riktigt än. Men det här var nog första året som jag kände att jag känner tillräckligt med folk för att jag skulle kunna vara social hela helgen om jag ville. Ser väldigt mycket fram emot nästa år redan, då blir det Replicon i Västerås.


Bara tre böcker blev avslutade i juni, men jag har ett par till på g som kommer hamna i juli-posten istället. Ingen ko på isen.

The Paper Magician av Charlie Holmberg

Ceony har haft siktet ställt på metall-magi, men tvingas välja att bli lärling till en pappers-magiker istället. Mesigt, men hon lär sig så småningom att man kan göra en hel del coolt och användbart med papper också. Och så är hennes magiker både hyfsat ung och attraktiv dessutom, och hon måste såklart rädda livet på honom, bonus för det. Det här är ju riktat till en något yngre publik, men är ändå väldigt charmig fantasy i ett alternativt London typ i början av 1900-talet. Finns fler delar, jag lär läsa dem.

Claiming Grace av Susan Stoker

Det är något med romance som tar upp trauman som tilltalar mig just nu. Båda huvudpersonerna har blivit illa behandlade av sina föräldrar, men där Logan blivit fri från sin våldsamma mor och nu startar eget med bröderna för att hjälpa andra som misshandlas av sin partner, har Grace aldrig sluppit ur sina manipulativa föräldrars klor. Detta är typisk romance, och faktiskt rätt kompetent skriven sådan.

Six Wakes av Mur Lafferty

Kloner på ett generationsskepp. Ja detta är SF. Jag har följt Mur Lafferty länge och är glad att se henne slå igenom lite och bli nominerad till både Hugo och Nebula. Men jag vet inte, det här är både annorlunda och mer komplicerat än vad hon brukar skriva. Det är bra, ett grundligt utforskande av vad det skulle kunna innebära om man kunde välja att klona sig själv , men karaktärerna är lite platta och ploten lite väl komplicerad och omständlig.


Träningen, nä vi pratar inte om den. Stickningen har börjat ta fart igen, jag har gjort klart en sjal till i utmaningen vilket kändes väldigt skönt. En till sjal har bara några rader till innan den kan maskas av och blockas, ytterligare en är påbörjad men lite knölig så den får ligga till sig, och, OCH. I juli är det äntligen dags för Boos första mysteriestickning. Jag har splurgat på suuuperläckert garn från Skein Queen, och ser jättemycket fram emot det. Hoppas att jag kan återfå lite stick-geist då.

Femtiosex podavsnitt lyssnade är ju ungefär som vanligt, bara trettio avsnitt TV kommer sig nog av allt socialiserandet. Vem är jag ens som kan hänga med folk en hel helg och inte krascha efteråt (eller för den delen under tiden)? Jag tragglar med andra säsongen Westworld, har börjat med Marvel's nya Cloak and Dagger och tar något avsnitt A Series of Unfortunate Events då och då när andan faller på.

Jag har provat att fasta den här månaden, nu när kroppen vant sig igen vid ketogen kost. Den vanliga intermittenta fastan, när man inte äter på en arton timmar eller ett dygn eller så behöver jag knappt anstränga mig för längre, så nu ville jag testa lite längre fasta. Det blev tre dygn i slutänden, med bara vatten och kaffe och lite salt. Jag hade nog kunnat fortsätta, men det finns ett värde i att sluta innan man börjar må dåligt, och jag skulle, tadaa, vara social och då är det lättare att äta som normalt folk. Blev alldeles full i fniss när jag skulle bryta fastan och hade planerat värsta middagen, omnomnom, och så orkade jag bara äta litegrann av den. Just det, magen hade kanske hunnit krympa lite på tre dagar, hoppsan.